Nu har Mirandas mage lugnat ner sig igen, hoppas det håller i sig igen. Vi håller på att bli tokiga här hemma när hon skriker och man rycks med i hennes känslostormar. Nu tänker vi bättra oss med att fixa klart här hemma och städa lite oftare. Inte lustigt att man inte känner sig riktigt hemma när allt är oklart och inte städat. Sedan är det bara att ta tag i allt annat som behöver fixas, man får ta en sak i taget. Nu känns det som en nystart och jag ska göra allt för att vi tre ska må ännu bättre som familj.